08/12/2021

Finland

Målgruppe: Beslutningstagere

Kunskap om kroppen – en mänsklig rättighet

Anne Pennanen från Jyväskyläs kristna institut har hittat tre nycklar som gör sexualiteten mindre tabubelagd för studerande med invandrarbakgund.

Kunskap om kroppen – en mänsklig rättighet

Af Camilla Lindberg

05 - Ligestilling mellem kønnene

–Vi kan få en hållbar framtid enbart genom välmående och upplysta människor. Att förstå sin egen kropp är i mitt tycke närmast en mänsklig rättighet, säger Anne Pennanen från Jyväskyläs kristna institut.

Hon har hittat tre nycklar som gör sexualiteten mindre tabubelagd för studerande med invandrarbakgund.

När den stora flyktingströmmen nådde Europa 2016 ledde det till en plötslig ökning av invandrare också i de finländska skolorna. Anne Pennanen hade vid den här tidpunkten arbetat som invandrarlärare i många år vid Jyväskylän Christian Institute. Det är en skola med grundläggande kristna värderingar, men många studerande har olika etniska, kulturella och religiösa bakgrunder.

Stort behov av upplysning

Många av vuxeninstitutets studerande kommer från länder där man varken i skolorna eller i hemmen har talat om sexualitet och reproduktion. Bland dem finns till exempel personer som anänt till Finland från forna Jugoslavien, men också bland kongoleser, eritreaner, kenyaner och afghaner har behovet av upplysande verksamhet visat sig vara stort.

– Alla finländare har till exempel studerat könsorganens uppbyggnad och funktion redan i grundskolan, men i dessa länder kan det hända att man inte har behandlat begrepp som hör ihop med reproduktion överhuvudtaget. Den här ”kunskapen” har främst kommit från föräldrarna, och de har inte nödvändigtvis velat gå igenom dylika saker eftersom “det är Guds sak”.

Spår på nationell nivå

Den här förkunskapen ledde till att Anne Pennanen trots stramtidtabell valde att komma med i projektet och på det sättet främja social hållbarhet, trots att miljökrisen redan då var starkt synlig i olika sammanhang.

Inom ramarna för projektet började hon producera material som var tänkt att användas inom ramarna för kursen i hälsokunskap. Materialet delade hon med sina kolleger.

– Tyvärr fick materialet ingen spridning inom vår folkhögskoleförening. Det här berodde på tidsbrist och att där fanns alltför hög självkritik.

Anne Pennanen gläds ändå över att spår av hennes arbete syns i den nationella läroplanen, där sexuell hälsa nu ingår som en obligatorisk del för de lärare som undervisar vuxna i hälsokunskap inom ramarna för grundskoleundervisningen.

– Tidigare fattades den beskrivningen, så en enskild lärare kunde välja att lämna bort den här delen helt och hållet i sin undervisning.

Samarbete med andra

I den andra delen av projektet samarbetade Anne Pennanen med The Jyväskylä Educational Consortium (Jyväskyla Institue of Adult Education). De utbildar studerande inom området för social- och hälsofostran, och en viktig del av undervisningen är den multikulturella sexualiteten. I samverkan med dem skrev Anne Pennanens studerande anonyma essäer som speglade deras synsätt och insikter i ”goda relationer”. De här texterna utgjorde sedan ett basmaterial för vidare studier inom nämnda vuxeninstitutet i Jyväskylä.

Vad händer i min kropp?

Anne Pennanen är aktiv och förändrar kontinuerligt sin undervisning i takt med att hon får ny kunskap om sina studerande, deras behov, brister, men också önskemål.

– Tvärtemot vad man kanske kunde tro, så upplever studerande själva ämnet som viktigt. Tidigare förhöll man sig försiktigare till allting, i synnerhet om det fanns olika kön i undervisningsgruppen, men så är det inte längre.

Anna Pennanen berättar att det på individnivå kan röra sig om ganska drastiska och högst personliga upplevelser där bristen på kunskap inom området gör sig gällande.

– Det kan till exempel handla om en studerande som fått ett missfall på grund av utomkvedshavandeskap. Efter undervisning har personen kanske äntligen förstått vad läkaren menat och vad som hänt i den egna kroppen och varför.

Lära sig finländska normer

När Anne Pennanen blir ombedd att utvärdera och summera projektet konstaterar hon att alla erfarenheter man gjort har varit bra och gett lärdom. De viktigaste har kanske ändå varit att projektet bidragit till att det tabubelagda kring sexualiteten försvunnit.

– Det har blivit tydligt att man kan och också ska prata om saker som hör ihop med sexualiteten. Jag tror att integrationen i det finländska samhället befrämjas om man lär sig de finländska normerna som gäller för sexualiteten. Som nyanländ förälder är det också väsentligt att man är medveten om att ens barn undervisas i ämnen som berör just reproduktion och sexualitet.

Tre värdefulla nycklar

Anne Pennanen har hittat några nycklar som hon tycker att öppnar dörrarna till en god och trygg atmosfär i klassrummet inför sexualundervisningen. En av dem är gruppstorleken som borde hållas på max tio studerande. Läraren ska också försäkra sig om att hen har tillräckligt med kunskap om studerandes bakgrund innan undervisningen inleds.

– Därtill bör läraren ha en ständig beredskap att diskutera de frågor som studerande själva lyfter fram.

Interaktion med studerande

– Projektet har gett oss självförtroende och stärkt vår uppfattning om att ämnet är viktigt. Det här trots att det kan finnas enstaka studerande som inte velat studera ämnet, med motiveringen att det inte passar ihop med deras egen kultur och bakgrund.

Anne Pennanen ser hållbar ekologisk utveckling som en grundförutsättning för mänskligt liv. Social hållbarhet möjliggör däremot att alla människor får ett så bra liv som möjligt.

– Jag vill nu fortsätta utveckla min undervisning, och hoppas på ytterligare feedback från mina studerande kring vilka saker de önskar lära sig mera om.

Flere inspirationscases

Fagskolen Kristiania har fokus på bærekraft i alle studiene våre, så det var naturlig å følge dette sporet også for frisørnæringen, sier fagansvarlig Eva Widenoja.

28/06/2024

norge

Når vi sitter hos frisøren, tenker vi da på om salongen er bærekraftig? Blir kjemikaliene i hårfargen behandlet riktig, og hvordan håndteres alt håret som klippes av og ligger i dotter på gulvet? Vi serveres kanskje kaffe og hygger oss i en lun atmosfære sammen med en blid frisør, og det kjennes sosialt bærekraftig. Hva med økonomien, hvor mange kunder må klippes på en dag for at geskjeften skal være økonomisk bærekraftig?

Att lära av historien för en hållbar framtid.

31/05/2024

norge

– Genom att bearbeta vårt förflutna kan vi bygga en mer hållbar och rättvis framtid, säger forskningsprofessorn Claudia Lenz vid Holocaustcentret i Oslo.
Genom projektet Dembra utbildar hon lärarstudenter och stödjer lärarna på fältet i deras arbete med demokratifostran. Just nu står konflikten i Gaza i fokus.

De här studerar vid den nya masterutbildningen vid Högskolan på Åland. Stående läraren Matias Waller. Fotograf: Magnus Lindberg

31/05/2024

aaland

I sjöfartsstaden Mariehamn finns Högskolan på Åland. Där växer det fram nya spännande labb för solenergi och vätgas och en helt ny masterutbildning. I samarbete med sju pilothamnar i Norden och Baltikum får studerande vara med och ta fram helt nytt kunnande.

Share This