Modig personal gjorde att Rønningen folkhögskola i Oslo vågade satsa på grön energi när man byggde nytt. Nästa steg blir att ge studerande mandat att själva starta nya hållbara projekt.
Rønningen folkhögskola definierar sig som en grön skola, och den gör verkligen skäl för namnet. Redan 2104 blev skolan Norges första folkhögskola som erhöll Grön Flagg-certifiering. Det är en speciell certifiering för skolor där själva undervisningen ska ha ett starkt miljöfokus.
Den nya skolanläggningen är byggd med moderna energilösningar, där till exempel bergvärme samlas upp genom 250 meter djupa brunnar. Nybyggnaderna värms upp av vattenburen värme från just den här anläggningen, och skolan är också den första i hela Norge som har ett återvinningsbart konstgrässystem. På taket till själva skolbyggnaden och internatet finns sedan 2019 Oslos tredje största solcellsanläggning.
Skolan vidtar många åtgärder för att aktivera sina studerande. Ett exempel är att man försöker motivera eleverna att duscha mitt på dagen, då solen står högst på himlen och energiproduktionen är som mest effektiv.
– Våra studerande vet att om vi lyckas spara på elkostnaderna så kommer det att gynna dem inom andra områden. En viktig bieffekt är att våra studerande blir miljömedvetna elkonsumenter också efter att de lämnar oss, säger Ole Askvik.
Alternativa energikällor
Ole Askvik anställdes vid skolan 2018 och har numera ansvar för internat, kök och underhåll. Han har haft goda möjligheter att följa upp och fortsätta utvecklingen av det byggnadsprojekt som skolan förverkligade inom ramarna för projektet Nordisk bärkraft 2015.
Rønningen folkhögskola bestod tidigare av flera olika byggnader, vilket var en bidragande orsak till att man aktivt började utreda möjligheterna för alternativa energikällor som solkraft och energibrunnar. De tankegångarna fanns med när de nya byggnaderna planerades och förverkligades under projektåren 2015–2017.
– Vi förverkligade en skolanläggning som är föredömlig på flera områden. Med solenergisystemet har vi varit pionjärer för den här typen av skolor. Nu har flera andra skolor börjat kontakta oss när det utreder möjligheterna att kunna starta projekt av liknande karaktär, säger Ole Askvik.
Mod och nytänkande
Även om de fysiska skolbyggnaderna är mycket centrala för att upprätthålla skolans gröna profil, så har man efter projektåren börjat arbeta med hållbarhetsfrågor på många andra sätt.
– En stor del av attraktionskraften med en folkhögskola ligger i att man kan erbjuda studerande en möjlighet att vistas utomlands. Inom det här området har det krävts mycket nytänkande för oss, säger Ole Askvik.
Det har bland annat handlat om hur ska man få ner klimatavtrycket och minska det stora antalet flygresor. Det nya fokuset har krävt nya transportlösningar och en helt annan planering än tdigare.
– Men det finns nya goda lösningar, förutsatt att man är villig att börja tänka i nya banor, säger Ole Askvik.
Just beredskapen att våga tänka på nya sätt bedömer Ole Askvik att har varit en viktig faktor för det ursprungliga projektets förverkligande.
– Att vara innovativ kan kräva mod, i synnerhet när man inte har så många andra referenser att gå efter. Mina kollegor har varit tuffa och modiga. Vi vågade vara innovativa och satsa i ett tidigt skede, utan att vänta på att våra val skulle ”normaliseras”, säger Ole Askvik.
Satsar på hållbar pedagogik
Husen är nu färdiga och det egentliga projektet tog slut redan för många år sedan. Det här innebär inte att utvecklingstakten vid Rønningen folkhögskola skulle ha avstannat. Nu är det i stället det pedagogiska arbetet som vidareutvecklas när fas ett i projektet är avklarat.
– Vi tar emot 180 nya elever varje år och har därför alla möjligheter att förbättra och skaffa oss nya erfarenheter. Ett år får vi kanske en ny bokashi som bygger på kaffesump och matavfall. Följande år bygger våra nya ambitioner på de erfarenheter vi gjort året innan.
Den nya skolanläggningen möjliggör miljövänliga attitydförändringar. Förutom energiproduktion samarbetar skolan även med eleverna kring frågor som gäller matsvinn, och man har vidtagit enkla åtgärder som vägning och kartläggning av maten efter måltiderna.
– Det gröna skiftet ska bäras vidare av de yngre generationerna, och vi som är äldre ska vara på hugget och bidra med bra beslut som stödjer de här förändringarna, säger Ole Askvik.
Investera i kompetenshöjning
Under de senaste åren har personalen förvärvat nytt kunnande inom flera områden som ett direkt resultat av projektet. Man har till exempel lärt sig mycket om solcellssystem, den egna strömförbrukningen och hur optimal energihushållning i ett stort skolsystem kan se ut.
– Utan den här investeringen hade vi haft färre verktyg och blivit många år efter i utvecklingen. Nu ligger vi snarare några hästlängder före och är en inspiration för de som ännu inte kommit lika långt. Det är en roll vi trivs bra med, säger Ole Askvik. Inför framtiden finns det många nya idéer kvar att förverkliga. En av dem är att försöka aktivera studerande genom att starta upp ett miljöråd. De som sitter med där skulle ges befogenheter och makt att påverka och bidra till att skapa nya hållbara projekt inom skolan.
– Genom att ta med eleverna i projektutvecklingen så får vi nya projekt, men samtidigt 20-åringar som blir miljömedvetna unga vuxna, säger Ole Askvik.
