AI-botar, klimatkatastrofer och världslig oro. En åldrande befolkning. Yrken som försvinner och nya som tillkommer i ett rasande tempo. Stigande arbetslöshetssiffror samtidigt som företagen skriker efter kvalificerad arbetskraft. Många problem och utmaningar finns. På den tre dagar långa konferensen Skills meetup i Malmö vimlade det av goda exempel på lösningar.
Skills meetup Sweden arrangerades av Myndigheten för yrkeshögskolan i samarbete med NVL och Europeiska socialfonden. Deltog gjorde personer från bransch- och fackförbundsorganisationer samt från myndigheter och regioner. 260 personer var på plats i salen och 130 deltog digitalt.
Bredden över yrkesområden som presenterades var stor, till exempel industrisvarvare, sopbilschaufförer, filmarbetare, behandlare på Sis-hem, truckförare och sömnadspersonal. Den gemensamma nämnaren var att alla yrken har mycket specifika praktiska kunskapskrav. Här och där stod pappersdockor föreställande verkliga människor vars yrkeskunskaper har validerats.
Erik Scheller, statssekreterare hos skolminister Lotta Edholm, sa bland annat att efterfrågan på forskarutbildningar är lägre än yrkesutbildningar. För få läser yrkesutbildningar idag, konstaterade han.
Flera deltagare testade kompetenspusslet har tagits fram av Myndigheten för yrkeshögskolan.
BOSS – projekt om branschvalidering
Förutom föredrag och panelsamtal bestod konferensen av valbara seminarier. Det nyligen avslutade ESF-projektet BOSS står för Branschvalidering – Operativ och Strategisk Samverkan. Projektet vändes till branscher som arbetar med att utveckla och kvalitetssäkra validering av yrkeskompetens. Ett 20-tal branscher har varit med i projektet och några vitt skilda exempel presenterades på konferensen.
- Linda Fransson från familjeföretaget Gnosjö Automatsvarvning berättade att företaget tagit sig ur två kriser genom att satsa på utbildning. 2008 kom finanskrisen med en kraftigt minskad omsättning som följd. Företaget satsade då på vidareutbildning och validering av personalen. När de ändå tvingades säga upp personal grät Lindas mamma eftersom de anställda var som familjemedlemmar, men 2010 vände ekonomin och företaget kunde återanställa.
2020 kom pandemin och företaget satsade återigen på att utbilda personalen med full lön. Idag har Gnosjö Automatsvarvning anställt en yrkeslärare som konsekvent arbetar med utbildning på deras testcenter. - ”Köp inte ett plastkort, köp kunskap”, var ett budskap från Tya (Transportfackets yrkes- och arbetsmiljönämnd. De presenterade ett kvalitetssäkrat verktyg för att validera truckförares kunskaper och kompetenser.
– Det är tyvärr väldigt lukrativt att vara utbildare, men man får inte truckkort på ett par timmar, sa Anna Nersing på Tya. - Pia Lyckestam och Agneta Viksten på yrkeshögskolan Nordiska textilakademin berättade om Kompetensslussen, ett projekt som ska skapa en branschvalideringsmodell för nyanlända med tidigare erfarenhet inom textilindustrin.
– Vi arbetar mycket med bilder för att kunna göra en praktisk kartläggning och validera kunskaperna istället för språket. Tolken måste inte ha specialkunskaper inom textilbranschen, berättade de. - Att köra sopbil är ett yrke som inte kräver så mycket formell utbildning, men där utbildning på arbetsplatsen är desto viktigare. Arbetsgivarorganisationen Sobona använder ett modulsystem som också följer de svenska kvalifikationsmodellerna i SeQF för att tydliggöra medarbetares kompetenser. Medarbetarna får också kompetensbevis som gör det enklare för både arbetsgivare och arbetstagare att veta vad som krävs för att klara ett jobb.
Behandlingspedagog genom validering
Att arbeta med intagna ungdomar på så kallade Sis-hem – statligt individuellt anpassad tvångsvård – kräver erfarenhet och människokännedom. De intagna ungdomarna har ofta gått igenom alla socialtjänstens instanser.
Genom validering har anställda på Sis-hemmen kunnat få yh-examen som socialpedagoger eller behandlingspedagoger. För att bli validerade måste de ha tre års erfarenhet av att arbeta på Sis-hem.
– De måste ha återupprepat möten med ungdomar och klienter, satt sig in i lagstiftning och riktlinjer och fått kännedom om mänskliga rättigheter och barnkonventionen, sa Åsa Stenman, utredare på Sis.
Från tvångsvård till en helt annan bransch; film- och tv-branschen. Charlotte Gimfalk, verksamhetsledare på Yrkesnämnden för film och tv, berättade om en valideringsmodell som gör det tydligt och enkelt att rekrytera kvalificerad personal till stora filmprojekt. Det gäller inte minst när internationella bolag kommer till Sverige och vill spela in film och tv-serier. Den som har tittat på eftertexterna vet att det krävs mycket folk bakom kulisserna för att en film- eller tv-inspelning ska bli verklighet. Anställningarna i filmbranschen sker oftast på projektbasis och då är kompetensbevis ett enkelt sätt att säkerställa att rätt personer finns på plats.
– Amerikanerna vill ha bevis på att alla i personalen har kompetens. Förr kanske filmbranschen rekryterade dem man kände, men idag har den professionaliserats, sa Charlotte Gimfalk och berättade att en filminspelning som kommer till en mindre stad även kan ha glädje av lokalbefolkningens kompetenser, som frisörer och hantverkare.
30-åriga Lea Reveco-Skoknic berättade att hon redan efter gymnasiet gick en ljusteknikerutbildning med sikte på filmbranschen.
– Min manliga kurskamrat fick vara med och bära utrustning, men jag som är liten till växten fick bara sitta och klippa filter. Jag kände mig inte välkommen och jobbade istället i restaurangbranschen i flera år. Det gav mig en gratisutbildning i beteendevetenskap, idag kan jag varenda människa bara genom att titta på dem!
Men så en dag såg Lea en annons för det lärlingsprogram som Yrkesnämnden för film och tv tagit fram i samarbete med Uddevalla vuxenutbildning, och den här gången var bemötandet från branschen mycket bättre Lea är idag anställd som eventtekniker.
Pappersdockor med valideringsberättelser från verkliga livet stod uppställda på flera håll i konferenslokalerna. Läs berättelserna här
Kan förändringar ge möjligheter?
Robin Teigland är professor vid Chalmers tekniska högskola och höll ett peppande föredrag om digitalisering och hållbar utveckling, om att se möjligheter med förändringar. Allt hemarbete under pandemin har till exempel lett till att många kontorsarbetare har fått smak för friheten och inte vill komma tillbaka till kontoret i samma utsträckning. Unga som har sett sina föräldrar bränna ut sig värderar sin fritid och kräver att få jobba 70 eller 80 procent istället för heltid.
Robin Teigland berättade också om när hon och hennes man trotsade rädslan och gick in på en motorcykelklubb i Portugal. Där mötte de inga våldsamma motorcykelgäng, utan fiskare som ägnade sig åt motorcyklar eftersom deras arbete med att fiska var ransonerat på grund av att mängden fisk i havet har minskat så drastiskt.
Mötet med de motorcykelåkande fiskarna i Portugal ledde till att Robin Teigland och hennes familj startade en mikrofabrik i landet, som rengör och rensar utslitna fiskenät i nylon för att återanvända dem till nya produkter.
Det lönade sig alltså att gå in på motorcykelklubben.
– Gå ut och träffa folk som inte är lika dig själv, uppmanade Robin Teigland.
Vad tar ni med er från Skills meetup?
Elin Kebert och Erica Steen, arbetsgivarorganisationen Byggföretagen (på konferensens första dag):
– Det var väldigt välkommet att statssekreteraren Erik Scheller lyfte ökat branschinflytande, vikten av fortsatt utbyggnad av yrkesutbildning och ökat branschinflytande, säger Elin Kebert, som själv talade om SeQF på seminarierna. Hon tillägger:
– Det är viktigt med detta event som lyfter just kvalifikationer och det arbete som görs för livslångt lärare. Man ska kunna komma till vår bransch oavsett ålder.
– Men vi börjar sprida information om alla olika yrken som finns i byggbranschen redan i mellanstadiet, tillägger Erica Steen.
Peter Johansson, Region Jönköpings län:
– Skills meetup har varit väldigt intressant. Bland annat hur myndighetssamverkan kan stärka kompetensförsörjningen och här är jag särskilt nyfiken på hur den kan påverka den regionala nivån. Fokuset på branschvalidering (genom projektet BOSS) är en annan sak som är intressant. Här jobbar vi i Jönköpings län aktivt med kompetensförsörjning/validering genom projektet Valideringslyft i Jönköpings län.
Pia Lyckestam och Agneta Viksten, Nordiska textilakademin:
– Jag reagerar på att kompetensförsörjning är så brett. Jag noterar till exempel vilken viktig modell YH-flex är. Vi är en yrkeshögskola och jobbar nära företag, men det är viktigt med bredd på kompetensförsörjningen, säger Agneta Viksten.
– Det är också viktigt med mikromeriter, att kunna komplettera vad som saknas saknas på ett snabbt och effektivt sätt, säger Pia Lyckestam.
