Digital delaktighet: Så förbättrar vi förutsättningarna

Digitalisering innebär många möjligheter, men digitaliseringens komplexitet kan snabbt leda till digitalt utanförskap. De grupper som saknar de grundläggande digitala färdigheter som behövs för att kunna dra nytta av digital innovation riskerar att marginaliseras. Därför uppmanas alla länder i Norden att förnya sina ansträngningar med att överbrygga den digitala klyftan och främja digital delaktighet. Detta kapitel presenterar rekommendationer för beslutsfattare, lärande exempel och tips och råd till utbildare och deras organisationer.

Rekommendationer för beslutsfattare, system- och strukturdesigners

NVL fokus på digitalisering och lärande ligger i linje med Nordiska Ministerrådets policy. Ministerrådet inrättade 2017 ett ad hoc-ministerråd för digitalisering i Norden. En av många målsättningar är att utveckla en sammanhållen digital infrastruktur för medborgare, verksamheter och administration i regionen.

NVL påpekar i ett policy brief, Basic digital skills for adults in the Nordic countries, att de nordiska länderna har gjort viktiga framsteg inom området grundläggande färdigheter, men att ett stort antal vuxna fortfarande saknar de grundläggande färdigheter. De saknar bland annat grundläggande digitala färdigheter, som krävs för att kunna vara en aktiv del av samhället och sköta sin egen försörjning.

En nordisk rapport som presenterar 7 rekommendationer och reflektioner från arbetsmarknadens parter lyfter fram vikten av att säkerställa en grundläggande digital kompetens bland anställda. Det är en nödvändig förutsättning för att hänga med i arbetslivets digitalisering men också avgörande för att kunna ta del av fortsatt kompetensutveckling som allt oftare sker med inslag av digitala verktyg.

Det europeiska ramverket för digital kompetens, även kallat DigComp, erbjuder ett verktyg som ska förbättra medborgarnas digitala kompetens. Ramverket kan hjälpa till att bevaka medborgarnas digitala färdigheter och att planera och designa digitala utbildningar. För beslutsfattare kan det vara bra att veta vilken digital kompetens som finns hos medborgarna i varje land. EU:s digitala ekonomi- och samhällsindex (DESI) indikerar vilka digitala färdigheter som finns, mätt utifrån DigComp-ramverket.

Lärande exempel och inspiration för organisationer och utbildare

För att stödja erfarenhetsutbyte och ömsesidigt lärande har NVL lyft fram lärande exempel som stärker vuxnas digitala färdigheter och främjar inklusion i samhälle och arbetsliv. Lärande exempel sätter fokus på svårigheterna att nå och motivera grupper med de lägsta digitala färdigheterna. Dessa grupper faller ofta utanför eller på sidan av arbetsmarknaden.

NVL presenterar lärande exempel på hur man kan öka deltagandet av lågutbildade vuxna i grundläggande utbildning och hur man ska överbrygga den digitala klyftan i den nordiska rapporten Basic digital skills for adults in the Nordic countries, på sidorna 24–30. Här hittar du 5 nordiska exempel:

  • Danmark: Digital kompetens för lärare – Gör det möjligt för deltagarna att utföra de digitala uppgifterna som är relevanta, t ex relevanta digitala verktyg.
  • Finland: Cybersäkerhet – En strategi där cybersäkerhetsfärdigheter inkluderas i läroplanerna på alla utbildningsnivåer.
  • Island: Workplace Guidance-projektet Karriärvägledare erbjuder arbetsplatsvägledning och information om möjligheter för utbildning, inklusive olika kurser i grundläggande färdigheter.
  • Norge: Programmet SkillsPlus – ger vuxna möjlighet att förvärva grundläggande digitala färdigheter de behöver för att hålla jämna steg med förändringar i arbetslivet.
  • Sverige: DigidelCenter – En tillgänglig och bemannad plats dit alla invånare utan kostnad kan få utbildning i vardagliga digitala färdigheter.

Deltagarnas digitala erfarenheter kan både användas och fördjupas genom digital undervisning, men nytänkande behövs, och om det ska lyckas krävs en hög grad av lärarflexibilitet, både på individuell och organisatorisk nivå. Det handlar om att möta deltagarna på de plattformar som de redan känner till, och om en organisation som stödjer en gemensam strategi och om vägledning för lärarna. I denna artikelserie kan du läsa om nordiska erfarenheter av undervisning för vuxna med kort formell skolgång. Artiklarna presenterar distansundervisning i grundläggande litteracitet i Sverige, framgångsrik hemskola för alla i Norge och erfarenheter från ett språkcentrum i Danmark.

Evalueringsinstitutet (EVA) i Danmark presenterar en inspirationskatalog med sju initiativ som är väsentliga för att skapa kvalitativa digitala undervisningskurser. De sju initiativen är relevanta inom olika utbildningsområden, där man använder undervisningsmodeller som e-lärande eller blended learning. Katalogen baseras på EVA:s studie av erfarenheter av digitalisering inom vuxenutbildning och fortbildning (VEU), och ambitionen är att katalogen ska inspirera institutionerna i deras fortsatta arbete med att utveckla digitala processer. Läs mer i inspirationskatalogen från Danish Evaluation Institute (EVA).

En av världens ledande experter inom e-lärande, Gilly Salmons, har ett pedagogiskt tänkande och en inställning till e-lärande som har varit en viktig inspiration för utvecklingen av flera digitala lärandemodeller inom vuxen- och fortbildningsområdet i Danmark. Bland annat har hon utvecklat den så kallade femstegsmodellen för design av bra digitala inlärningsprocesser. Läs om hur man med hjälp av femstegsmodellen skapar kvalitet i kurser som är 100 procent digitala och utan gemensam fysisk närvaro, i en intervju med Gilly Salmon.

Inspiration från nationella initiativ

Studies Supporting Learning Abilities (OPVA) är ett program inom VET (Vocational education and training) i Finland. Det erbjuds till individer som behöver stärka sina kunskaper i språk, matematik eller IKT i början av en förberedande yrkesutbildning. Här finns presentationen om VET-reformen i Finland (pdf). Den fokuserar särskilt på förberedande utbildning inför VET och flexibla inlärningsvägar.

Norges subventionerade program ”Kompetansepluss” ger grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna samt muntlig framställning, IKT, norska och samiska. Företag och frivilliga organisationer kan ansöka om pengar genom Kompetansepluss. Syftet är att vuxna ska få de färdigheter som krävs för att kunna leva upp kraven på omställning i arbetslivet. Mer om Kompetansepluss finns på Kompetanse Norges webbplats.

Danmark har infört ett förslag i trepartsavtalet: att utvidga den befintliga bestämmelsen för förberedande vuxenutbildning (Forberedende Voksenundervisning, FVU) med ämnena FVU-Digital och FVU-engelska. FVU-utbildning erbjuds till vuxna över 25 år som vill bli bättre i läsning, skrivning och räkning. Läs mer om utbildningen på webbplatsen för barn- och utbildningsministeriet i Danmark.

Parter i arbetslivet har fokuserat på vikten av trepartssamarbete och erfarenhetsutbyte om kompetensutveckling i arbetslivet under coronakrisen. Såväl arbetsgivar- som arbetstagarorganisationer har varit involverade i både planering och genomförande av åtgärder där permitterade och arbetslösa har fått digital tillgång till kompetensutveckling. Läs artikeln som presenterar både hinder och framgångsfaktorer i arbetet med att snabbt sjösätta relevanta kompetensutvecklingsinsatser under coronakrisen.

Forskningsprojekt

Ett nytt forskningsprojekt, finansierat av Nordiska ministerrådet, kommer under perioden 2021–2022 att identifiera aktuella nordiska utmaningar och bidra till gemensamma nordiska lösningar för att stödja lärande för alla och utvecklingen av vuxnas digitala kompetenser. Det innefattar bland annat vuxnas grundläggande digitala färdigheter, digitala färdigheter som efterfrågas i arbetslivet och kompetenser som vuxna behöver för att vara aktiva medborgare i en digitaliserad nordisk region. Initiativet som testas och utvärderas i projektet måste kopplas samman med, och bidra till implementeringen av digitaliseringsstrategier i de nordiska länderna. Projektet kommer att leda till högre digital kompetens bland befolkningen och ökat digitalt deltagande i Norden. Det kommer också att ligga till grund för rekommendationer för nordiskt samarbete och hur de nordiska länderna ska göra för att uppnå detta.